När jag ligger sjuk funderar jag mycket. Det är säkerligen inget specifikt just för mig men när kroppen knappt orkar ta sig till toaletten då finns det inte så mycket annat att göra. Sova och fundera. Mina tankar har den gångna helgen fokuserat på tvättmaskiner kanske för att den har gått varm hos oss hela helgen eller för att jag inte vet hur vi skulle ha klart oss utan den. Vi har, och när jag skriver vi menar jag de 5 år som jag och M varit sambos, inte haft någon. Innan mitten av januari vill säga då vi fick en installerad i lägenheten. En tvättmaskin ingen tumlare. Det innebär att vi har klarat oss alldeles utmärkt utan tvättmaskin med två blöjbarn, en som pottränade och den andra som kräktes och annat skit och kladd. Vi har klarat oss jäkligt bra faktiskt. Men jag klagar inte just nu. Det är skönt att ha en i badrummet. Att kunna starta en maskin när alla handdukar som var rena har använts till att sanera nedkräkt parkett. Ett behov har fötts. Behovet av det enkla i vardagslivet i form av en tvättmaskin. Eller diskmaskinen som flyttade in samma eftermiddag. Idag är det svårt att tänka sig vardagen utan den med. Inte fullt lika oumbärlig men guld värd ändå.
Men det är ändå, i mina ögon, två maskiner vi klarat oss bra utan tidigare men nu när de väl flyttat in vet jag inte om jag vill klara mig utan dem. Behovet är fött.
Så kan jag tycka om mycket. Det kan klagas på att bilar är för gamla, att en inte har den senaste färgen på Kitchen Aiden, att mobilen inte har den högsta siffran eller att lägenheten inte uppgraderats till ett hus, men till syvende och sist vari ligger behovet av allt detta? Vad är egentligen skillnaden mellan en iPhone 4s och en iPhone 5? Jag vet vad skillnaden är rent utseendemässigt och prestanda mässigt men vad gör den för skillnad i livet? Vari ligger behovet? Visst att en ny(are) bil skulle vara trevligt men vår Ford från 1995 rullar och kostar minimalt med pengar/år. Den kostar nog mer svordomar från mig än kronor om jag ska vara helt ärlig. Och hus, visst drömmer jag om ett hus, eller radhus, med en egen lite trädgård men det enda behov jag kan komma på att det skulle stilla är det att kunna släppa ut barnen på tomten och inte behöva vara med i samma utsträckning som nu. Det krävs förvisso att de blivit lite äldre först men ja ni fattar.
Så frågan som jag egentligen försökt klura på medan tvättmaskinen dunkar är – vari ligger skillnaden mellan behov och begär? Och är det inte så i dagens samhälle att det som tycks vara ett behov, eller kanske tillskrivs ett behov, snarare är ett begär? Jag vet inte och det är därför jag klurar.
Sen har ju självklart alla olika behov och begär, men har inte behoven ökat väldigt mycket de senaste 10-20 åren? Eller är vår generation bara lite mindre kapabel att klara oss utan det senaste eller är det genom tingen vi får vår identitet och omvärldens respekt? För ju mer jag tänker efter desto mer inser jag att mycket av den konsumtion som vi bidrar med i det här hushållet är lyxkonsumtion. Att stilla ett begär snarare än ett behov.
