I min väldigt ofokuserade ”bloggpaus”, den som inte blev någon bloggpaus utan mest en paus från pressen med bloggen så gör jag så mycket som att  Jag sover! Som ett barn tänkte jag skriva men det stämmer inte riktigt eftersom Lilla M antingen vaknar och gråter rakt ut i en timme eller kommer in till oss och lägger sig med blöjrumpan i ansiktet på mig.

Vi har den här veckan haft extrasängen inställd hos Lilla M och en av oss har sovit där. När Magnus sov där första natten gick det bra, jag  och Lilla A fick sova ostörda hela natten, eller Lilla A, jag stördes ju av när Lilla A vaknade och ville ha mat. Andra natten gick det bra fram till 02:15. Sen vaknade Lilla M och blev aldrig tyst, jag vaknade och tog över Lilla M och då blev hon efter ett tag tyst. Hon och jag somnade efter många om och men  i extrasängen men jag vaknade själv i den. Lilla M föredrog att gå till pappa i vår säng så jag fick även den natten ( den timmen jag hade kvar från det att M somnat om tills jag skulle upp) sova själv.

Igår kväll då. Jag sparkade ut Magnus på äventyr och nattade Lilla A och sen Lilla M. Lilla M som inte fått sova på dagen var jättetrött och somnade på 15 minuter, hon skrek sig mer eller mindre till sömns men hon somnade och sov sedan lugnt medan jag var vaken. Inatt kom hon tassande vid 04 och la sig mellan oss, hon bökade runt en hel del men nu när jag klev upp vid 06 stördes hon inte av min väckare. Skönt, jag hoppas de tre små liven i  vårt sovrum sover till efter sju, de är alla tre i behov av det.

Fick jag välja skulle jag sova så här djupt och ostört. Den relativt myckna och goda sömnen har gjort att jag idag för första gången sedan i fredags känner mig feberfri, men så har jag också sovit 10 timmar i natt, 10 timmar natten innan och 8 helt ensamma timmar natten mot i tisdags. Men jag ropar inte hej än, det verkar vara en särdeles envis förkylning och hostan ligger kvar.