Är man nio månader och har så hög feber sover man till 11.15, äter en flaska ersättning och somnar en halvtimme senare om i sin pappas famn. Älskade onge! Nu hoppas vi att det är tredagars febern som är på … Continue reading
Är man nio månader och har så hög feber sover man till 11.15, äter en flaska ersättning och somnar en halvtimme senare om i sin pappas famn. Älskade onge! Nu hoppas vi att det är tredagars febern som är på … Continue reading
Min lilla bebis som inte är en liten bebis längre utan en ganska stor bebis har idag på förmidagen sovit nästan 3 timmar. Febern tar ut sin rätt.
Men vad gör det när hon vaknar så här pigg och glad? Måste säga att hon imponerar. Nästan 39 graders feber nu i några dagar men hon håller ändå igång och är glad och pigg. Vore det inte för den varma pannan skulle det knappt märkas någon skillnad, ja de tre timmarnas vila på förmiddagen hör inte till vardagen men ändå. De är tuffa de här små. Nu ska vi ladda inför storasysters hemkomst om en halvtimma med en stor stark kopp kaffe.
Påminner om TÄVLINGEN och BLOPPISEN som nu är full med barnkläder stl 50 – 80 och mer kommer.
Jag har burit på nått skit i flera veckor nu, ont i halsen och småfebrig till och från samt ont i kroppen. Idag bröt det ut, kom hem efter mina 7 timmars jobb och däckade. Klev upp för att inse att Lilla A också har feber. 38,9 närmare bestämt. Tur hon stundvis har en storasyster som förstår att hon inte är helt pigg. Som när Lilla A skulle vila och blev ledsen, då var det Lilla M som tröstade.
I I morgon är det jag som blir hemma och tar det lugnt och Magnus får vikariera för mig, som vikarierar för honom när han är föräldraledig ;-)
När jag sitter och läser inne hos stora A om deras förlossning i tisdags, eller varje morgon hoppas på att Karin, Linda eller Jenny ska ha klämt ut sina väntade tillskott under natten så inser jag en sak. Mest kanske för att deras stora syskon är jämgamla med Lilla M, eller äldre. Jag inser att vi fick barn tätt. Väldigt tätt. Inte konstigt livet går i ett och tröttheten är förlamande visa dagar. Vi har ju banne mig två små barn. En bebis och ett trotsmonster ;-) En bebis som dessutom verkar ha satt i sinnet att börja gå vilken dag som helst och en två åring som mer än gärna visar lilla syster hur det ska gå till. Händer, fötter, huvud och hjärta är fulla. Överfulla och vissa dagar rinner det över. Men med insikten att vi faktiskt var jävligt snabba med en tvåa så kommer jag tillåta mig att känna mig slut ett tag till.
Kan innehålla allt mellan himmel och jord. Igår var det bland annat en glad Lilla A som vandrar runt med lära-gå-vagnen


Lilla M som bevakar att inte napparna försvinner när de kokas. Och Lilla A som bevakar så inte Lilla M smiter utan henne.

Lilla M och jag som kollar på Tour de Ski.

Ja åså dagens utbrott. Vill I-Inte
Mamma!

Innan hon kom på bättre tankar hade jag suttit och frusit på boben i 23 minuter. Tur de ledsnar på att skrika efter ett tag.

Synd bara att 2 åringar kanske inte bör somna vid tre på eftermiddagen…