Jag visste ju att den skulle komma men det är ändå inte kul. De där jäkla faserna. Hittills har Lilla A inte haft så mycket faser men det får vi igen nu. I helgen sov Lilla A på mig. Vägrade att sluta gråta om hon inte var nära, så nära.
Ikväll åkte jag hem efter ett desperat SMS från Magnus. Vagga, vyssja, sjunga. Älskade lilla barn vi lämnar dig inte. Aldrig! Hoppas det är en kort men intensiv fas framför oss.
Så, nu vill jag sluta jobba och åka hem och mysa med bebis! Det är ju ändå värt några dåliga nätter för mys!
det bästa med faser är ju att de går över!
så sant så sant :-)
Ja dessa faser. Tvååringen hade alla faser, gnällde och sov som en kratta. Trösten för mig var att de gick över. Lillen är nu 4,5 månad. Hans faser är lugnare, sover kanske oroligt någon natt men absolut inte speciellt gnällig. Ja det är inte lätt att vara så där pytteliten alltid. Hoppad hon sover lugnare i natt
Tur att dessa faser brukar gå över lika fort som dom kommer :)
Kram
Härligare med faser där de vill vara nära, nära än de faser när de bara ska göra tvärtemot vad man säger och testa gränser. ;) Kram