På vår gård

På vår gård och gårdarna runt omkring bor det en hel del barn. De flesta är äldre än våra, går i skolan och springer runt kvarteret fria som små fåglar. Och med det i åtanke blir det extra glädjande att se deras omsorger om våra barn. Då speciellt Lilla M.
Ett glatt Hej M möter oss i parken. De äldre flickorna puttar fart på gungan, snurrar henne och visar henne bästa vägen upp på taket. Hon får vara med helt enkelt och det märks att de andra barnen uppskattar hennes sällskap.

20130514-161448.jpg

20130514-161512.jpg

De här små sakerna som gör livet så mycket enklare och fyller hjärtat med extra värme.

Så det kan bli

20130509-093144.jpg

I söndags köpte sambon och stora barnet pizza när jag och det lilla barnet var i Uppsala. Det är en traditionell pizzeria, en sån där som en själv minns dem från 90-talet. Och självklart fick Lilla M en klubba. Det renderade vissa frågor, bland annat hur hon skulle äta den:

Pappa kan jag suga på klubban?
Ja, det går bra.
Kan jag slicka på den med?
Ja slicka går också bra. Men inte bita

Lilla M funderar en stund sen lägger hon sig till med hoppsasteg samtidigt som hon högt och tydligt sjunger slicka suga, slicka suga, slicka suga resten av vägen hem.

Jo, sambon tyckte det var liite jobbigt. Det gäller att vakta tungan runt en treåring.

De kapabla treåringarna

Igår slog vi in paket här hemma. Jag och Lilla M.

20130424-192010.jpg

20130424-192021.jpg

20130424-192032.jpg
Att hon sedan stolt berättat för lillasyster att hon vill måla med kritorna i paketet det är en annan femma. För de är jäkligt kapabla de här treåringarna.

Kan tipsa om underbart fina presentpapper från ICAhome.

20130424-192226.jpg

Vår, vår, härliga vår

För nu är våren här. Här i Gävle är snön borta. I helgen var det över 12 grader i skuggan och även om det blåste så kunde inte jag hålla mig inne. När min egen familj var antingen bortrest eller nedbäddade så var jag ute och spelade fotboll med grannbarnen. Underbart.

En annan sak som var underbar med helgen var hur lätt det var för Lilla M att acceptera att hon från ena minuten till den andra skulle följa med morfar ut på landet. Det var inte planerat men när Magnus nästan svimmade i hallen så insåg vi att det nog var en god idé´att försöka få lite avlastning. Sagt och gjort. Den enda invändningen Lilla M hade var att hon ville lördagsmysa med Roger först, sen åker jag till morfar och myser med dom.  ( Roger är fyrbarnspappan i lägenheten under som båda våra barn är väldigt förtjusta i) Och ja, eftersom hon redan dagen innan blivit lovad att gå ner och hälsa på i lägenheten under så fick hon ta med sig sin popcornpåse och stegade glatt iväg. När morfar sedan kom klev hon glatt in i hans bil, satte sig till rätta och vinkade morskt hej då till oss. Är faktiskt lite imponerad av den här ungen. Hon bara gör. Följer med. Även om hon kan visa när hon inte vill så är hon även otroligt trygg i sig själv. Säkerligen därför hon så tydligt visa missnöje när hon tycker det finns fog för det. Så hon var borta hela helgen och mest synd var det om lillasyrran som när hon insåg att Lilla M skulle fara till morfar blev hjärtskärande ledsen.

Men det ordnade sig, Lilla A var i slut änden nöjd med att få sova, sova och andas frisk luft där emellan och när vi väl åkte ut på landet för att hämta hem storasyster ja då ville ingen av dem egentligen åka hem.

Och på landet, där fick vi se årets första Vitsippor, höra tranorna skrika och njuta av att se naturen vakna till liv. Det är så en skulle bo.